Svenska

<p>Boken som inspirerade Wes Anderson till filmen »The Grand Budapest Hotel«.</p><p>Österrikaren Stefan Zweig (1881-1941) var en av sin tids mest uppburna författare, läst och beundrad världen över, tills den politiska situationen drev honom i landsflykt efter Hitlers maktövertagande och hans böcker förbjöds. På ett hotellrum i Brasilien 1939-41 nedtecknar han fritt ur minnet sin sedermera legendariska skildring av det gamla Europas undergång. Fin de siècles Wien, första världskriget, hyperinflationen, nationalsocialismens uppkomst och vägen fram till krigsutbrottet 1939 - aldrig har denna epok frambesvurits mer levande än i <i>Världen av igår</i>. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig. </p><p>»Jag betraktar inte vårt minne som en funktion vilken slumpvis bevarar det ena och slumpvis släpper det andra, utan som en klokt ordnande och sovrande kraft. Allt som man glömmer av sitt liv är i själva verket av en inre instinkt dömt att glömmas bort. Endast det som räddade sig över till minnet har rätt att bevaras åt andra. Må ni, mina minnen, därför tala och välja i mitt ställe och ge åtminstone en spegelreflex av mitt liv, innan det sjunker in i mörkret!« <i>Stefan Zweig</i></p>

<p>Efter över fyrtio år med skrivandet som huvudsysselsätttning publicerar Jan Guillou nu sina yrkesmemoarer. Han berättar öppet och underhållande om de första årens författardrömmar då idolerna hette Claude Simon och J M G Le Clézio - båda sedermera Nobelprisbelönade - och hur hans vägar sedan gick från den experimentella litteraturen till en effektiv och verklighetsnära prosa. Men åren kring tjugo var samtidigt den tid då den unge juridikstudenten upptäckte att journalistik var effektivare än juridik. Vändpunkten kom när han för tidskriften FiB/Aktuellt skrev en artikel om internatskolan Solbacka - ett avslöjande som blev början till slutet för skolan. En karriär som en av landets mest kända och omtalade journalister och författare hade inletts. I boken berättar Jan Guillou om sina fiaskon och succéer och om sina journalistiska förebilder, som t ex den erfarne tidningsmannen Edgar Antonsson och kvällstidningslegenden Arne Lemberg. Vägen går via Folket i Bild/Kulturfront, där bland andra Jan Myrdal kom att spela en stor roll i hans yrkesmässiga utveckling, och leder fram till arbetet med de oerhört älskade bokserierna om Hamilton och Arn Magnusson som gjorde Jan Guillou till den mest sålda romanförfattaren i Sverige någonsin.</p><p><br/></p>

<p>I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson oss en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga.  </p><p>Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968. </p><p>"Det är en mångbottnad berättelse om konstnärens tillblivande, men också en storslagen skildring av den lekande människan. Ingenting är mer allvar än lek för stunden och för livet." -Dagens nyheter</p>

<p><b> "En livsbejakande liten pärla! ... Lycklig kärlek är svårt att skildra. Men Emma Hamberg lyckas över förväntan." <i>Ingalill Mosander, Aftonbladet</i></b></p><p><b>"Emma Hamberg är en av våra finaste författare av feelgood ... en alldeles underbar och mycket rolig kärlekshistoria där verkligheten verkligen överträffar dikten!"<i> Kenneth Gysing, Femina (Betyg: 5 av 5)</i></b></p><p><b>"Briljant rom-com ... Härliga feelgoodförfattaren Emma Hamberg skildrar ett omtumlande år i sitt liv med massor av humor, ärlighet och acceptans. Låt detta bli en storsäljande stötteroman till alla starksvaga kvinnor."<i> Kerstin Särneö, Tara (betyg: 4 av 5)</i></b></p><p><b>"Sorgligt, känsligt och vansinnigt roligt" <i>Lena Jonsson, Skaraborgs Allehanda</i></b></p><p>1. Jag vakar vid min mans sida medan han svävar mellan liv och död. (Check!)</p><p>2. Jag får hem min man levande från sjukhuset! Men med komplicerade hjärnskador. (Check!)  </p><p>3. Vi kämpar för vår kärlek i många år, men till slut går det inte längre. (Check!) </p><p>4. Vi skiljer oss, men jag vet att jag aldrig kommer kunna träffa någon annan. För det värsta man kan göra är att lämna en sjuk människa i sticket. (Check!)   </p><p>5. 1986 är jag i Paris. Där dyker en bedårande yngling upp. Vi hänger bara en dag, men han fyller flera sidor i min tonårsdagbok. Trettio år senare dyker han upp igen. (Check!) </p><p>6. Min yngsta dotter fångar hela situationen i en enda mening: "Alla i den här familjen beter sig som fjortisar, utom jag. Som är fjorton." (Check!) </p><p>7. Förvirringen är total. (Check!) </p><p>8. Jag skriver en bok om mig, mina vänner, mina barn, min exman och den där killen som jag mötte i Paris. Det är en berättelse om kärlek. Hur kärlek förändras, tänds, slocknar, slår till med galen kraft och räddar världen. I alla fall min värld. (Check!) </p><p><b>Emma Hamberg</b> är författare, illustratör, matkreatör och programledare. <b><i>Resten av allt är vårt </i></b>handlar om ett omtumlande år i hennes liv och är hennes åttonde bok för vuxna.</p>

<p>Ingen älskar och hatar, åtrår och bedrar, så fräckt och så storslaget som de grekiska gudarna. Och få kan levandegöra deras äventyr så skickligt som Stephen Fry. Med sin häpnadsväckande kunskap om den klassiska litteraturen, och med en värme och träffsäkerhet som gjort honom till en av Englands mest folkkära komiker, berättar Fry vad som faktiskt hände, när det begav sig, i de odödliga grekiska gudarnas kretsar. Sagorna om Atenas födelse ur Zeus huvud, Persefones vandring i dödsriket, Eros och Psyches svindlande kärlekshistoria - här blir de högrelevanta och fullkomligt mänskliga, även för oss dödliga. Mythos - de grekiska myterna återberättade av Stephen Fry har blivit en av de senaste årens stora internationella succéer.</p>

<p><i><b>Boken om Beck är en lättläst och bra biografi som täcker in det mesta i ämnet. Bibliotekstjänst</b></i></p><p><i><b>Erlandsson har skrivit en mycket läsvärd bok om författarparets gärning. ... "Boken om Beck och Sjöwall-Wahlöö och tiden som for" är både gedigen och fascinerande läsning inte minst beroende på att den förenar en tillbakablick på ett Sverige som gått förlorat och ett kärlekspar som levde i en fruktbar symbios med varandra och tiden. Lena S. Karlsson, Dala-Demokraten</b></i></p><p>Under åren 1965 till 1975 kom författarna Maj Sjöwall och Per Wahlöö ut med tio böcker om kriminalkommissarie Martin Beck. Sviten fick titeln Roman om ett brott och skulle bli banbrytande. Så här kunde deckare skrivas! </p><p>Så här kunde Sverige skildras! Maj och Per var glödande kommunister, men också ett innerligt kärlekspar. Reportrar som träffade dem hade svårt att skriva artiklarna efteråt, för vem sa egentligen vad? De föll varandra i talet, alltid tillsammans, alltid sammanflätade. Så Boken om Beck är en berättelse om litteraturhistoria, men också en kärlekshistoria.</p><p>Roman om ett brott skapade det svenska deckarundret. Det är svårt att tänka sig en Wallander, en Salander eller en Van Veeteren utan Martin Beck.</p><p>Utifrån en mängd intervjuer och hittills opublicerade brev och dagböcker tecknar Johan Erlandsson bilden av ett av svenskt 1900-tals  mest betydande författarskap.</p><p>Johan Erlandsson är författare och journalist. Han debuterade 2009 med en biografi över Allan Edwall. 2016 kom det historiska reportaget Desertörerna, om de amerikanska Vietnamdesertörerna. Till vardags är han reporter på tidningen Kommunalarbetaren.</p><p><i><b>Fascinerande läsning, mycket tidsskildring. ... Johan Erlandsson tvinnar journalistiskt rappt ihop Sjöwall Wahlöös liv och deras litteratur så att miljön där Beck skapades blir brett belyst. Bodil Juggas, Arbetarbladet </b></i></p><p><i><b>Johan Erlandssons fack-prosa studsar fram i sådant tempo att man nästan kan förnimma hur Maj Sjöwall rökhest hejar på med sin stockholmsdialekt: Hörru grabben, haka inte upp dig på det där, nu kör vi vidare! ... Texten rinner motståndslöst över sidorna. ... Det är spännande läsning, aldrig tråkig och Erlandsson lyckas faktiskt bygga en hel kronologi kring Sjöwall-Wahlöös liv via böckerna, ända fram till Sjöwalls död i Landskrona i april 2020. Per Hellgren, Eskilstuna-Kuriren </b></i></p><p><i><b>Johan Erlandsson har kanske skrivit den ultimata boken om Sjöwall Wahlöö. Den är författad på gedigen tidningsprosa, ohyggligt underbyggd. Kjell E Genberg, Dast Magazine</b></i></p><p><i><b>Erlandsson har ett öga för detaljer som fångar personerna han berättar om. ... Men författaren blundar inte heller för det mörka... Boken om Beck och Sjöwall-Wahlöö och tiden som for är en bok som glider ner lätt, som att äta tårta med lite malört i för att använda Maj Sjöwalls eget uttryck. Erik Haking, Flamman</b></i></p>

<p>VINNARE AV AUGUSTPRISET 2022</p><p></p><p>"En jävla skurhink!"</p><p></p><p>1970 vinner en okänd 52-årig städerska Rabén & Sjögrens stora romantävling med <em>Rapport från en skurhink</em>, en dagbok från en hård låglönevardag. Maja Ekelöf får komma till Stockholm och ta emot priset från den tidens stora: Astrid Lindgren, Lars Gyllensten och Alva Myrdal. Över en natt har städerskan och fembarnsmamman från Karlskoga blivit en rikskändis. Plötsligt är hon en del av Sveriges politiskt engagerade kulturetablissemang. Alla vill ha med henne: Grupp 8, FNL, KFML(r), hon valkampanjar med Sven Wollter och Fred Åkerström och åker på kurser i DDR.</p><p></p><p>Men berättelsen om Maja Ekelöf är inte bara en framgångssaga. Hon ser igenom omgivningens välvilliga men nedlåtande attityder, hur hon blir ett slags maskot för de vänsterintellektuella, och mot slutet av sitt liv blir hon alltmer desillusionerad.</p><p></p><p><em>Jag har torkat nog många golv</em> är en berättelse om en enastående kvinna, ett dokument över det politiskt präglade 1970-talets kulturliv, och en angelägen påminnelse om hur samhället fortfarande ser på kvinnor med låglöneyrken. För alla framsteg, all utveckling till trots - hur kommer det sig att så många lågavlönade kvinnor fått det sämre och inte bättre? Vad skulle Maja Ekelöf ha svarat på det?</p>